Logos Multilingual Portal

Select Language



Friedrich Nietzsche  (1844 - 1900)

Der "Übermensch" war für ihn der Mensch der Zukunft.
Der am 15. Oktober 1844 in Röcken bei Lützen geborene Pfarrerssohn wuchs in kleinbürgerlichem, pietistischem Milieu auf. Nach seiner Ausbildung im Internat von Schulpforta studierte er Altphilologie und bekam auf Empfehlung seines Lehrers Ritschel eine Professur für griechische Sprache und Literatur in Basel, die er aber krankheitsbedingt aufgeben mußte.
Nietzsche gilt als stilistisch hervorragender Essayist und Meister des Aphorismus. Die beeindruckende schriftstellerische Form erschwert jedoch das Eindringen in seine ohnehin nicht sehr systematischen Gedanken. In den vier Unzeitgemäßen Betrachtungen (1873-76) kritisierte er zunächst den Historismus, lehnte sich an Schopenhauer und Richard Wagner an, mit dem er sich später überwarf.
Gegen das emotionale Christentum, besonders aber gegen den Gedanken der Nächstenliebe, betont Nietzsche den Willen zur Macht, der den Menschen, insbesondere den noch zu schaffenden Übermenschen, mit der Welt verbindet. Der Übermensch solle alles Schwächliche, Krankhafte und Dekadente beseitigen. Folgerichtig muß die "christliche Sklavenmoral" durch eine "Herrenmoral" ersetzt werden: Umwertung aller Werte.
Das menschliche Dasein ist ewige Wiederkehr des Gleichen, das Schicksal unausweichlich, weshalb es "kalt" bejaht werden muß. In seinem Hauptwerk Also sprach Zarathustra hat Nietzsche selbst die drei Stufen geschildert, durch die der sich entwickelnde Mensch hindurchgeht: Abhängigkeit von Autoritäten und Meistern; Losreißen von diesen, Erkämpfen der Freiheit; Hinwendung zu den eigenen Werten und endgültigen Zielen.
Weitere wichtige Werke sind Die fröhliche Wissenschaft, Jenseits von Gut und Böse, Götzendämmerung und Ecce homo. Sein letztes Buch, Der Wille zur Macht, konnte Nietzsche nicht vollenden, es wurde erst nach seinem Tod als Fragment herausgegeben. Anfang 1889 erlitt er in Turin einen geistigen Zusammenbruch. Auf Größenwahn folgte geistige Umnachtung bis zu seinem Tod am 25. August 1900 in Weimar.
Nietzsche wirkte stark auf die akademische Jugend seiner Zeit wie auch auf die spätere Existenzphilosophie ein. Seine Philosophie wurde, häufig in tendenziöser Umdeutung, auch für den Nationalsozialismus relevant, die Beanspruchung scheiterte unter anderem jedoch an Nietzsches strikter Ablehnung des deutschen Nationalsozialismus und des Antisemitismus.
aus Hauptseite Personen


links:
 -  Friedrich Nietzsche Society

allt som idag räknas som omoraliskt har någonstans och någon gång räknas som moraliskt. Vad har vi för garantier att namnet inte kommer att ändras igen?
ärligt talat så måste man bli arg ibland, för att få allt att fungera
att förbättra sin livsstil betyder att förbättra sitt sätt att tänka
det finns inga fakta, bara tolkningar
det kan hända att man ljuger, men den grimas man gör avslöjar sanningen
hos en människa är galenskap ett undantag medans i grupper, i partier, hos folk, i epoker är det en regel
hur mycket sanning tål, hur mycket sanning vågar en människa? Varje framgång, varje kunskapssteg är en konsekvens av tapperheten, av segheten och renheten med sig själv
inte ens våra tankar går att översätta i ord framgångsrikt
jag ger inga allmosor, det är jag inte tillräckligt fattig för
jorden har ett skinn och det skinnet uppbär sjukdomar. En av dessa sjukdomar är \'människan\'
kristendomens uttalande om att världen är otäck och elak har gjort att världen blivit sådan
människan skäms inte för hennes orena tankar, men hon skäms över tanken att andra tror henne kapabel att tänka sådana tankar
mer visdom kan mätas exakt med en motsvarande mindre vrede
när dygden har sovit, vaknar den och är ännu fräschare
nittionio delar av hundra av en \'skapelse\' är imitation, i ljud eller i tanke. Stöld är mer eller mindre avsiktlig
om äkta makar inte bodde ihop skulle lyckliga äktenskap vara mer vanliga
övertygelser är som ett fängelse
övertygelserna är farligare fiender till sanningen än lögnen
poeter använder sina erfarenheter utan skam; de utnyttjar dem
straffets funktion är att främja bestraffaren
vi älskar livet inte därför att vi är vana att leva, men därför att vi är vana att älska
vi hör endast de frågor som vi kan besvara