Logos Multilingual Portal

Select Language

ä a b c d e ê è f g h i l m n ó ò o p q r s t u v z

cäl dmand ch’än s dan brîSa un’arspòsta da par låur in st mänter ch’äl nâsen, äl n aràn mâi arspòsta
Franz Kafka
cäl dòn äl ciâpen sänper la fatazza dl insónni ch'al i cuntén
Juan José Arreola
cäl dôn äl fan al zänt dal zänt ed tótt quall ch’äl dîSen, invêzi chi ômen i s afairmen al zincuanta dal zänt
Claude Lelouch
cäl dòn äl s vôlen bän pr äl nòstri magâgn. S'a in avän asè, äl s pardåNnen incôsa, anc al nòster capéss da Zigànt
Oscar Wilde
cäl dòn äli an da fèr incôsa dåu vôlt méi che chi òmen, pr èser giudichè brèvi la metè. Par furtóNna al n é brîSa difézzil
Charlotte Whitton
cäl dòn äli én asè fèlsi, parché tótt i fiû i dégghen, cunvént, che sô mèder l'êra una santa
Remy de Gourmont
cäl dôn äli én padråNni d un pianêta in duv ai cmanda chi ômen
Marilyn Monroe
cal dsaggn qué al m à purtè vî zénc minûd, mo a i ò méss s-sant’ân pr arivèri
Auguste Renoir
cal gran murbén dla vétta: al biSåggn ed fèr un quèl pió in fûria ed quall ch’ai vrêv
Ernest Hemingway
cal lîber ch'an supôrta brîSa dåu letûr, an s n armèrita inciónni
José Luis Martín Descalzo
cäl parôl ch’äl fan furtóNna, äl fan dvintèr la längua puvratta
Sacha Guitry
cäl sâtir che al censåur l é bån d intanndri, äli én giustamänt pruibé
Karl Kraus
cån i amîg, cunpâgna in amåur, spass as é pió felîz pr i quî ch’a n savän brîSa che par quî ch’a cgnusän
François de La Rochefoucauld
cån låur tótta la Zänt i én di naZéssta; pr äl bîsti Treblinka la và d lóng in etêren
Isaac Bashevis Singer
cån pió che ón l é dàbbel cån pió ch’al cmanda, cån pió che ón l é fôrt l é pió fâzil ch’al dâga a mänt
Jean-Jacques Rousseau
cån pió ch’a s livän in èlt cån pió ch’a parän cinén a quî ch’i n pôlen brîSa vulèr
Friedrich Wilhelm Nietzsche
canpa int na manîra pió sänpliza, par vîd che chi èter senplizemänt i pòsen canpèr
Mohandas Karamchad Gandhi
capéss militèr, l é una cuntradiziån int stäl stassi parôl
Groucho Marx
cardî bän a tótt quall ch'i v dîSen só l månnd; gnínta l é tròp brótt pr èser inpusébbil
Honoré de Balzac
castitè: qualla pió cåntr a natûra stra äl perversiån sesuèl
Aldous Huxley
che brótt ténp quand as vadd i mât guidèr i urbén
William Shakespeare
che dSgósst pinsèr che la natûra la dscårra e i cristiàn i n la stan brîSa a sénter
Victor Hugo
che furtóNna par quî ch'i cmànden, che la Zänt i n pänsen brîSa
Adolf Hitler
che la Zänt i n inpèren brîSa dimónndi da tótti äl leziån dla stòria, l'é la pió granda däl leziån dla stòria
Aldous Huxley
che tótt i séppen di fradî, l é l insónni ed quî che di fradî i n n an brîSa
Charles Chincholles
chèra la mî demucrazî, tåurna bän a cà, ch'al n é bSa tèrd
Ivano Fossati
chi al sà cus'arêv dscuêrt Colómmbo, se l'Amêrica la s fóss tôlta d'in mèZ ala vî
Stanislaw Jerzy Lec
chi an cgnóss brîSa äl längv furastîri, an sà gnínta dla sô
Johann Wolfgang von Goethe
chi an pôl brîSa quall ch'al vôl, ch'al vójja quall ch'al pôl
José Ortega y Gasset
chi é bån ed pêrder l é bån ed vénzer
Elbert Hubbard
chi é bån ed rédder l é al padrån dal månnd
Giacomo Leopardi
chi é che, s'i i vôlen bän, l é puvràtt?
Oscar Wilde
chi é ch'pôl dîr che l anbiänt al n é brîSa stè dsfât?
Günter Grass
chi é inamurè ed sé stass l à almànc ste vantâZ che qué: an truvarà mâi dimónndi rivèl
Georg Christoph Lichtenberg
chi fà dvintèr miåur al stîl, fà dvintèr miåur al pinsîr
Friedrich Wilhelm Nietzsche
chi guèrda ai sû difèt, an vadd brîSa quî ed chi èter
Ali ibn Abi Talib
chi insgnarà ala Zänt la manîra d murîr, al i insgnarà la manîra ed vîver
Michel de Montaigne
chi n al pêrd brîSa, l à dimónndi tänp
Bernard le Bovier de Fontenelle
chi ômen ch’i én bón ed cal pôc ed stèr con cäl dôn i én pó quî ch’i én bravéssum a stèr sänza
Charles Baudelaire
chi ômen i an un’idéa tótta Sbagliè dal sît ch’i an int la natûra: e quasst l é un Sbâli ch’an al ióssten inción
William Somerset Maugham
chi òmen i n sran brîSa virtuûs, s'an s i parmàtt brîSa d èser viziûS
Frank Meyer
chi òmen i Svêrslen pr an intànndres brîSa
Miguel de Unamuno
chi òmen, an avànd brîSa psó cavèr vî la môrt, la miSêria, l’ignurànza, i an cardó bän, pr èser cuntént, d an pinsèri brîSa
Blaise Pascal
chi ragazû i an un môd ed vàdder, ed pinsèr, ed sénter ch’l é prôpi al sô; an i é gnínt ed pîz che zarchèr ed canbièrel col nôster
Jean-Jacques Rousseau
chi s inamåura l é int un stèt d inbezilitè ch'la i pâsa
José Ortega y Gasset
chi srà mâi quall ch’l arà vójja ed tirèr d lóng quand an i murirà pió inción?
Elias Canetti
chi srèl mâi l' ômen par fèr di prugèt?
Hugo von Hofmannsthal
chi và pian al và san e al và luntàn
Anonimo
chi Zûven i n san brîSa tótt quall ch’i prénn fèr, chi pió grand i n pôlen brîSa fèr tótt quall ch’i san
José Saramago
chi Zûven i n san csa fèrsen di sermón, l é méi dèri di bî eSénpi d unestè, coeränza e altruîSum
Sandro Pertini
chi “bibliôfil” ch’i an däl gran bibliotêc che i n préllen gnanc na pâgina, i én cunpâgna i castrè int un ârem
Carlo Dossi
ch’an t véggna mâi in amänt che la guèra, gnanc s’it dîSen ch’l’ai vójja par fôrza e ch’la séppa gióssta, la n séppa una gran bujarî
Ernest Hemingway
cl òmen che, dåpp i zincuant’ân, al vadd al månnd prezîS a quall ed quand l in avêva vent l à cazè vî tränt’ân dla sô vétta
Muhammad Ali
cl òmen ch’al n à brîSa dl’imaginaziån, al n à gnanc äli èli
Muhammad Ali
cl òmen ch’al prôva d concuistèr l afeziån d un èter cån di ât ed buntè, al srà invêzi diSilûS dal’inarcgnusänza umèna
Bertrand Russell
cl òmen ch’an pêrd brîsa l capéss par zêrt quî, al n à brîsa un capéss da pêrder
Gotthold Ephraim Lessing
Cla dôna ch'l'à pôca furtóNna con chi ômen la n sà brìSa quant la séppa furtunè
Marilyn Monroe
cla dòna, che al sô cunpurtamänt al fà da vàdder ch'la farà un buridån s'i i diràn la veritè, la dmanda d èser inbarluchè
Elizabeth Jenkins
cla nôva ispiraziån, che s'an i é brîSa tradûSer l é såul parafraSèr la nòstra längua
Fernando Pessoa
cmandèr an vôl brîSa dîr fèr al padrån, mo fèr al sô dvair
Lucius Annaeus Seneca
cme côrp tótt a sän individuèl, cme âlma mâi
Hermann Hesse
con la murèl a giustän i erûr di nûstr istént, e con l amåur i erûr dla nòstra murèl
José Ortega y Gasset
con manc che la Zänt la cgnóss la manîra ed fèr äl susézz e äl laZZ con pió ch’i dôrmen méi ala nôt
Otto von Bismarck
con manc che t mâgn, t bavv, t cånper di lîber, t vè a teâter, a balèr e al’ustarî, con manc che t päns, t fè al amåur, t fè däl teorî, däl poeSî, etz., con pió che t arsprèmi, con pió ch’al cràss al tô teSôr, che né i tarû né la pållver i pôlen cunsumèr, al tô magàtt. Con manc che té t î, con manc che té t realéZZ la tô vétta, con pió che té t è; con pió che la tô vétta aglienè l’é granda, con pió che t métt insàmm dal tô èser estragnè
Karl Marx
con pió ai é däl laZZ, con pió ai é di lèder
Lao Tse
con pió che un stèt l é curått, con pió ch’lé grand al nómmer däl såu laZZ
Tacitus
con pió länguv et dscårr, con pió òmen et vèl
Carlo V
con pió ón l é inteligiänt, e con manc al suspèta däli asurditè
Joseph Conrad
con un baSén t inpèr tótt i quî ch’a n t ò mâi détt
Pablo Neruda
cónsol. Int la puléttica americhèna, l é quall che, an esànd brîSa arivè d åura d avair un incâric póbblic dala Zänt, l in utén ón dal’Aministraziån a pât ch’al vâga vî dal Stèt
Ambrose Bierce
cràdder int al prugrès an vôl brîSa dîr cràdder che un prugrès ai séppa bèle stè
Franz Kafka
Crésst al môrs pr i nûster pchè. S atintaggna ed fèr dvintèr inóttil al sô martîri, an fagànden brîSa?
Jules Feiffer
csa sêrvel canpèr, s'an s à brîSa al curâg' ed cunbâter?
Giuseppe Fava
cultûra an vôl brîSa dîr lèZer dimónndi quî, e gnanc savair dimónndi quî; al vôl dîr cgnósser dimónndi quî
Fernando Pessoa
cum a n um sån brîSa angustiè par la nasiån, acsé a n m angóssti brîSa par la môrt
Federico García Lorca
cum as fà par savair se Lìndon Giònson l é drî ch’at cånta däli ufèl? S’ai tramma un’uraccia an vôl dîr ch’l é drî a cuntèrtli. S’al tîra só una såurazéjja an vôl dîr ch’l é drî a cuntèrtli. Se invêzi al môv i lâber alåura sé ch’l é drî a cuntèrtli
Robert Francis Kennedy
cum êl guarnè al månnd e cum êla ch’ai scôpia la guèra? I diplomâtic i cånten däl gran ufèl ai giurnaléssta e pò dåpp i dan a mänt ai quî ch’i van a lèZer
Karl Kraus
cum fèr a cgnósser un’ôvra d èrt? Cum s pôl-la tgnîr separè, anc såul pr un mumänt, dala créttica, dai cumentadûr, dai cupión mâi stóff, da quî ch’i n dscårren mèl, dal sô destén finèl d avanzèr da par lî? L é fâzil. BiSåggna tradûSerla
Roberto Bolaño
cum l arsprêmia dal tänp quall ch'an bèda brîSa a cs'as dégga, as fâga o as pänsa al sô Svén, mo såul a quall ch'al fà ló, ch'al séppa un quèl giósst e sant
Marcus Aurelius Antoninus
cum l é fâzil scrîver difézzil
Eugenio Colorni
cunpâgna i amîg i curånpen coi lisamént, acsé spassi vôlt i nemîg i curèZen col bravè
Sant'Agostino
cuntänt al n é brîSa quall che la furtóNna la n i pôl brîSa dèr de pió, mo quall ch'la n i pôl purtèr vî gnínta
Francisco de Quevedo y Villegas
cus'ai finirà prémma, l'âria o al petròli?
Anónimo
cus'é l'èrt? Prostituziån
Charles Baudelaire
cûs'êl rapinèr una banca, in cunfrånt a fundèrla?
Bertolt Brecht
cus’ai vôl a scrîver un lîber? Al difézzil l è lèZrel
Gesualdo Bufalino